Där inkomsterna är höga lever man längre

Hur länge man kan förvänta sig att leva beror på mycket: gener, levnadsvanor, arbete och tillgång till vård. Men när man lägger kommunernas medianinkomst bredvid deras medellivslängd framträder ett mönster som är svårt att bortse från. I kommuner där inkomsterna är höga lever invånarna längre.

Ett tydligt samband

Korrelationen mellan medianinkomst och medellivslängd i Sveriges 290 kommuner är 0,6, vilket är ett tydligt samband. Delar man in kommunerna i fyra lika stora grupper efter inkomst lever invånarna i den rikaste fjärdedelen i genomsnitt 1,7 år längre än i den fattigaste.

Topp och botten

Längst lever man i Danderyd, där medellivslängden är 86,8 år och medianinkomsten 572 400 kr per år. Kortast är den i Dorotea: 79,5 år, med en medianinkomst på 387 100 kr. Det är en skillnad på 7,4 år mellan två svenska kommuner.

Samband är inte orsak

Det betyder inte att pengar i sig ger ett längre liv. Inkomst hänger ihop med utbildning, yrke, boendemiljö och levnadsvanor, och alla dessa påverkar hälsan. Kommuner med högre inkomster har också lägre arbetslöshet — korrelationen mellan medianinkomst och arbetslöshet är −0,45 i datan. Siffrorna visar alltså inte varför skillnaderna finns, men de visar att de är stora och att de följer en tydlig geografisk och ekonomisk linje.

Medellivslängden på kommunnivå beräknas som ett femårsgenomsnitt för att jämna ut slumpmässiga variationer i små kommuner. Inkomstsiffrorna avser sammanräknad förvärvsinkomst för 20–64-åringar (2024).

Se din kommun

Varje kommunsida visar medianinkomst, arbetslöshet och medellivslängd jämfört med länet och riket. Hela listorna finns i rankningarna för livslängd för män och livslängd för kvinnor.